Var gick det fel? Paneldebatt
Jag kunde ju inte låta bli att lyssna på paneldebatt i Göteborg, anordnad av journalisten Emanuel Karlsten på temat: Sjukvården, VGR och Millennium — varför har det offentliga så svårt att lyckas med sina system? Här är vad jag tog med mig.
Panelen var uppställd! (En politiker, en tjänsteman, två läkare varav en ingått i kravgruppen och en lektor i informatik från Göteborgs universitet).
Alla som valt en monolit ångrar sitt beslut. Monoliter är förlegade, sa lektorn i informatik.
Det var VGR också medveten om redan från början, berättade han, så planen var att bygga på ett modernt sätt: modulärt, en applikation i taget så att varje vårdfunktion skulle få det systemstöd de behövde. Man talade om ett ”Appstore för vården”.
Men sen slutade det ändå i en monolit! Varför? Var på vägen uppstod felet?
Jag är inte ute efter en syndabock! Det handlar inte bara Millennium. Jag vill veta var det blir fel varje gång! Så lät Emanuel Karlstens fråga till panelen.
Politikern fick första frågan. Han ville inte föregå utredningen och peka ut någon, men sa att som politiker har man ingen egen specialkunskap utan tar beslut utifrån ett underlag från tjänstemännen.
Tjänstemannen, som för övrigt inte varit delaktig i Millennium, började med att skämta om att det nu lät som det var hos dem felet uppstått. Sen sa hon att tjänstemän i sin tur anlitar sakkunniga till hjälp för att skapa underlaget. Hon nämnde sakkunniga från vården. ”Men någon som kan IT?” frågade Karlsten. Inte helt tydligt svar (men antar att det finns många).
Tack till den modiga politikern och modiga tjänstemannen som vågade stå upp i panelen.
Vad sades mer?
Varningar verkar inte ha gått fram
Politikern: De röda flaggorna gick inte fram till oss. Varför får vi [som politiker] olika signaler?
Min reflektion: I vilket läge och av vem gömdes de röda flaggorna undan?
Vad är en monolit?
Från panelen: Det moderna synsättet är att man ska ha en modulär och skiktad infrastruktur.
Min förklaring: En monolit är alltså motsatsen, ett stort brett system som ska täcka in många olika skilda verksamheter och som inte går att bryta isär för att ta en bit i taget. Anlitade konsulter hävdar traditionellt att ”det inte går” att stycka upp — big bang är enda sättet att lansera — och det har de nog rätt i.
Varifrån kom behovet av ett gemensamt journalsystem?
Läkaren: Är det ens så självklart att vi måste ha ett gemensamt journalsystem? Om vi på neurologen får en patient från en annan del av lyfter vi luren och ställer en fråga till läkaren. Det är lätt!
Min reflektion: Mycket systemutveckling drivs av en vilja till kontroll uppifrån, snarare än att en viss verksamhet verkligen behöver det. Och det är inte alltid ett datorsystem är svaret på varje behov.
Är det fel att ha många olika system?
Tjänstemannen: De gamla systemen är många och vissa supportas inte längre.
Läkare: Våra befintliga system fungerar jättebra.
Min reflektion: Det moderna synsättet är just att man behöver många system. Den ursprungliga tanken hos VGR var ju att skapa ett ”AppStore för vården”. Det är en bra tanke. Låt inte enorma digitaliseringssatsningar äta upp alla resurser. Idka istället aktivt underhåll och byt ut långsamt ett och ett. Låt ägandet av systemstöden ligga i varje verksamhetsförmåga. Och satsa på att ha god ordning på den data som delas mellan systemen. (Läs gärna Ola Berg som skrivit mycket och snart kommer med bok om detta)
Dålig koll på begreppen hindrar
Tjänstemannen/politikern pratade om att befintliga system inte kan prata bra med varandra.
Tänstemannen: Personnummer skrivs på olika sätt i olika system så systemen förstår inte varandra.
Min reflektion: Jag tolkade det som att de hade hoppats att monoliten skulle avhjälpa det problemet. Men inget standardsystem kan lösa begreppsförvirring. Lösningen är alltid att man kartlägger begreppen och beskriver dem i en s k informationsmodell. Sen är det extremt mycket lättare att göra rätt oavsett vilket system man väljer. (Detta var f ö den mest kostnadsdrivande bristen i Skolplattformen).
Upphandlingar är felkonstruerade
Lektorn: Upphandlingar är inte konstruerade för att åstadkomma bästa resultat, utan är skruvade för att passa juridiken. Man vill att en upphandling ska gå igenom.
Kan Millennium räddas?
Läkarna: Nej! Upplägget i Millennium är kostnadsdrivande och inte lämpligt för offentlig vård.
Och jag vill INTE ha det nya journalsystemet som Oracle nu har på gång!
Svaret på ursprungsfrågan: Varför har det offentliga så svårt att lyckas med sina IT-system
Min reflektion: Det enda vi säkert vet är att stora systemsatsningar (big bang) alltid misslyckas. Små projekt har goda förutsättningar att lyckas eftersom man hinner förstå hur verksamheten fungerar, hur systemet pratar med andra system och man hinner testa.
Lektorn: Upphandla modulära system!
Vid pennan, Sigrun Tallungs (kommentera gärna )
Emanuel Karlstens egen text om debatten.
Andra fallstudier
1 2014 skrev jag tillsammans med kollegor om polisens It-haveri Pust: Haveriet inifrån
2 2021 skrev jag om Skolplattformens haveri. Artikeln utgår från stadens egen utredning om haveriet.
